Min första blogg...
Funderade först mycket på vem som skulle vilja läsa min blogg och varför...men kanske kan jag ge någon en bättre vardag ett mål i livet - genom att se på saker lite annorlunda. Har insett att jag har många läsare på min FB så kanske kan jag även ge en del av mig själv här på min blogg...
Kanske behövs det bara lite positiv energi vår annars för tuffa världe. Ser hur samhället bara snurrar snabbare och snabbare och alla söker efter att bli smalast, lyckligast och rikast...men är det verkligen det som livets mening.
Ibland kanske man kan behöva gå igenom svåra saker i livet för att börja njuta av livet. Det gör jag idag. Tror att lyckan skapas inifrån...först då kan man njuta av de yttre saker som man stöter på i livet. Att tro att det är det materiella som skapar lycka kan inte vara mer fel. Jag uppfostrades med att människans inre värde är det viktigaste men någonstans på vägen glömde även jag bort detta...jag strävade att få det bra ekonomiskt och jag insåg att när jag väl satt där i ett jet set liv med stort hus, ferrari bilar och annan lyx - då insåg jag att jag aldrig mått sämre i hela mitt liv...
Jag tror att man kan ha mål i livet och man kanske kan behöva mer rikedom för att kunna göra det man vill. Men jag tror att alla kan göra det som de vill - det är bara så att det ibland tar lite längre tid.
Skillnaden är att om man har pengar så vill man hinna med massor men man glömmer ofta bort att njuta av det man faktikskt har. I mitt liv har jag träffat människor som uppnått det som många strävar efter - stor framgång och har kommit så högt upp i livet som man kan komma karriär och framgångsmässigt men det jag även har upptäckt är att dessa personer egentligen är väldigt olyckliga..inuti...
En klok person sa att man måste först se sitt inre för att kunna hantera det yttre. Och det tror jag är sant.
Eftersom jag jobbar i skolans världs så ser jag även hur ungdomar och barn idag mår sämre...varför? Kan det vara så att media skapar en slags värld som är så "perfekt" att man måste lyckas annars så är man mindre värd som människa...kan det vara så att alla är så självuppfyllande med sina egna saker att man glömmer bort alla de som är runt omkring. Jag gör det själv ibland men jag försöker att se alla runt mig med...
Tror att oavsett hur livet ser ut så kan alla ta sig framåt och se till att må bra men man måste förstå att lyckan kommer inte till en utan man skapar den själv - inifrån.
Kärleken är intressant...den är härlig passionerad och uppfyllande - men ibland ändå så komplicerad....
Varför blir den det? Kanske för att vi tror att den känslan som en första passion skapar är den känsla som man alltid har kvar.
Kanske är det för att man tror att det en dag ska komma in en ny stor kärlek som gör mitt liv bättre och jag blir lyklig?
Jag tror att det är i fantasin som man skapar passionen och konsten är nog att bli nyförälskad i sin partner gång på gång. Att man kan kommunicera med sin partner om allt och inget...och att man kan dela livets upplevelser med någon. Alternativet vore kanske att byta partner ofta när första förälskelsen minskat - men det är ofta jobbigare då man måste även se att vardagen fungerar tillfredställande tillsammans och det tar tid att lära känna en ny partner. ;-) Tror på livslång kärlek om varje part även har varsitt liv och sedan delar man ett liv tillsammans...
Allt negativt i livet kan vändas till positivt. Handlar bara om viljan.
När allt i mitt liv var kaos läste jag om en kvinna som haft ett trauma där hon blev våldtagen. Hon sa så här: Tänk dig att du befinner dig ute på ett öppet hav i en roddbåt. Det börjar plötsligt storma och båten tas av stormen. Du har då två val. Antingen låter du stormen ta dig och den tar dig då dit den vill...eller så tar du tag i årorna och ror båten dit du vill.
Jag tog tag i årorna och rodde och det kan alla göra!
Ha en lycklig dag - men kom ihåg att det är du som skapar den...;-).../Cesse
